Direktlänk till inlägg 25 november 2010
Ibland så känner jag att jag skulle behöva en kopieringsmaskin så att jag kunde göra fler uppsättningar av mej själv då kanske jag skulle hinna med det jag vill och räcka till för allt och alla! Känner mej så frustrerad för att jag ska räcka till som mamma, dotter, syster, kompis och den som man kan anförtro och som ska kunna ge bra råd och jag känner att jag inte ens vet hur jag ska räcka till och orka med allt. Mitt i allt annat ska jag även kunna bearbeta det som jag varit med om och vara en "psykolog" till mina barn. Det känns som om mitt liv verkligen går över berg och djupa dalar och just nu så är jag i en djup dal.
Det känns som just nu så sitter jag i dalen och inte många i min omgivning förstår mej. När jag inte orkar ja då får jag höra att jag är stark och jag klarar det och det känns som om det skulle vara så skönt att bara få känna att jag har rätt till att vara sur, grinig, gnällig och trött utan att få höra vad jag förväntas vara STARK! Jag sa väldigt tidigt att man måste vara stark för att kunna överleva som ett offer. För varje dag som går så inser jag bara mer och mer att det är så. Jag bara undrar när det ska ta ett slut.
Känner att jag kan inte bearbeta allt som jag skulle vilja göra för det kommer att rivas upp igen på rättegången. Då kommer såren på insidan som har börjat att läka lite och långsamt att rivas upp igen. Inget är hemligt utan jag måste berätta om allt som har varit tabu under så lång tid. Och Han kommer att höra allt!!! Han som gett mej alla förbud, som straffat mej när jag inte gjort som han hade tänkt att jag skulle göra eller vad han förväntade sej av mej. Hur många slag och kränkande kommentarer har jag egentligen fått för att jag visat att jag är en person som står upp för det den tror och tycker eller hur många slag jag har tagit istället för barnen? Jag kan inte räkna dem eller rättare sagt så vill jag inte det heller för jag vill inte minnas allt som har varit. Mina skador är nog påminnelse.
Sen känner jag att jag ställer upp och jag ställer upp och ibland undrar jag när allt ska komma tillbaka. Jag kräver inte att jag ska få tillbaka allt som jag ger men ibland skulle det kännas skönt att ha ett utrymme där jag får tillbaka mer och att jag blir sedd. För jag känner att jag måste börja värna mer om mej och den som jag är! Fick besked idag av biblioteket att boken som jag beställt som handlar om att vara i greppet på en psykopat och jag känner att jag behöver läsa den för att lägga pusselbitar och det är det jag ska göra. Jag har fått höra att han jag levt ihop med och som är pappa till barnen är psykopat av flera myndigheter, instanser och personer. På något sätt försöker jag nog att hitta en orsak till att han gjorde detta mot mej och barnen som han har gjort! Det finns ingen ursäkt och hur mycket teori jag än får så kommer jag känna att skulden för det som hände ligger hos han men jag behöver få veta vem jag levt ihop med om jag tittar i andra glasögon än de jag haft på mej genom hela förhållandet. De glasögonen ser man inte verkligheten genom för den är för svart men nu har jag vågat ta av mej dem och nu ska jag se och lägga mitt pussel även om det tar tid för att jag ska kunna gå vidare i livet. Och jag ska klara att komma upp ur min dal och komma upp på det höga berget igen!
Puss och God natt
SKRÄCKBLANDAD FÖRTJUSNING SÖNDAG 22 NOVEMBER 2020, 22:45 ...... som jag tar upp detta med bloggen igen efter drygt 3 år i tystnad. Varför - jag har saknat detta att ha mitt lilla place att skriva av mig utan att ...
Kod för att importera min blogg till Nouw: 6323869374
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 | 30 | ||||||||
|