Tycker att den har mycket att säga och la den därför bakom min blogg men eftersom jag inte fick hela texten att synas läggerjag den även här! Kanske är det någon mer än jag som behöver det budskapet 

  CRAMAR   

"I livets lopp finns det inget målsnöre

De snören vi passerar är starten till ett nytt lopp" (Okänd)

Förhoppningsvis springer vi mot något ljusare, tryggare och bättre med den nya erfarenheten som vi bär med oss 

  CRAMAR   

Försök att ta tillvara 

allt gott som livet ger.

Försök se det stora i det lilla

så kan guldkornen bli fler

Ge dig tid till att reflektera

en stund i lugn och ro 

Låt sanningen bli en vetskap

men släpp även fram din tro 

Och när du möter mörker

och livets tvära kast ~ 

känn då hur livet rör sig

och ljuset får kontrast

Känn att du får styrka

av det som gör dig svag ~ 

att där finns nåt att lära

av allt som sker var dag 

  CRAMAR   

Låt ingen annan diktera eller döma ditt liv.
Tänk inte på hur andra kan uppfatta dig.
Ingen annan kan veta varför ditt liv ser ut som det gör
och varför du gjort de val du gjort i livet, eller de val du kommer att göra.
Följ ditt eget hjärtas röst, lita på din magkänsla och var den du är.
Ingen annan kan vara den du är lika bra som du själv! ♥♥♥

Många gånger har jag reagerat över att mina barn är som de är trots allt de t som de har varit utsatta för men samtidigt att det syns så tydligt i vissa situationer att de inte har haft "en normal" (förlåt uttrycket hatar det men hittar inget annat) uppväxt för det har verkligen varit allt annat än det. Jag känner att man kan se på dem i olika situationer att de reagerar kraftigare och att de har ett försvar som inte andra barn har. Det var som idag när en vän säjer när jag och Liten är hemma hos henne att det sysn så tydligt att hon reagerar på vissa saker och att det som hon har varit med om har satt sina spår. Jag trodde att inte andra märkte det för hon var ändå så liten när vi kom därifrån och ändå så märks det så tydligt.

Jag hade utvecklingssamtal på barnens dagis här i veckan och då sa hon som har "hand" om barnen att det är många gånger som man får påminna sej om att de är så pass små som de är för att de verkar och är som så mycket äldre. Det är så jag känner många gånger och det är där som det dåloga samvetet kommer in för mina barn har aldrig haft möjligheten att vara små - att bara vara barn.

Skruttan är den som kom till världen först och är den som varit mest utsatt eftersom hon just är den äldsta. Hon är den som försökte att skydda alla och den som lärdes sej reglerna, både de uttalade och de outtalade. När Det kom in i rummet så var det vi två som stelnade till och läste av vad det var som skulle komma. Det är så hemskt men man kände verkligen av stämningen och om man skulle våga säja något eller om det bara var att vänta på vad som skulle komma.

Smulan kom till världen som den mest envisa som man kunde hitta. Hon fogade sej snabbt men var Dets favorit så hon slapp mycket av bestraffningarna bara för att hon var lik honom. Hon spelade mycket på detta att vara söt och att gömma sej bakom oss andra. Hon gjorde som oss alla andra - hon hittade en överlevnadsstragi.

Många gånger efter att vi har kommit därifrån så har jag fått höra att jag är en strateg och speciellt när jag har varit i kontakt med hjärnskadeteamet och att jag har lagt mina egna strategier för att klara av vardagen. Detta är något som jag gör utan att tänka på det bara för att det är ett beteende som jag har haft under alla dessa år som jag levde tillsammans med Det och jag gjorde det för att jag och barnen skulle överleva och ett så invant beteende försvinner inte!

Sanningen svider men samtidigt så ger det mej kraft att fortsätta att kämpa och en dag kommer jag att ha nått målet!!!!

PUSS   från T

”Om det finns en lösning på ett problem, är det onödigt att oroa sig.
Om det inte finns nån lösning på problemet, är det meningslöst att oroa sig."
Dalai Lama

Kanske är det så här jag kan hitta mitt inre!

PUSS från Häxansurtant   

Genom svårigheter mot stjärnorna

Det öppnar sej alltid en glänta

om skogen står aldrig så mörk

Där doftar små stjärniga blommor

där viger en vitstammig björk

Så är det med oss och vår levnad

bäst sorgen slår back om vår häl

Står glädjen och ler vid vår sida

och solen drar in i vår själ.