Vill inte känna som jag käner idag och jag vill inte ha de tankar som jag har    så just nu önskar jag att jag bara kunde stänga av min hjärna när det gäller "grubblerier".

Idag tog jag mej an uppgiften att läsa min förhör på allvar som jag bara har skjutit upp från dag till dag och det får mej att må skit. Jag får bara panik för det känns som om jag är världens största idiot som har levt tillsammans med denna man, skaffat barn med honom och framförallt att jag kunde ljuga så bra för mej själv så att allt detta VAR mitt fel. Hur an man göra detta mot sej själv?

Känner att detta är ju det de kommer att fråga gång på gång under rättegången; Hur kunde du skaffa barn med honom om han var så som du säjer i förhören? Hur kunde du vara kvar så många år när han var så? Ja jag kan skriva tusentals varför-frågor som jag själv ställer varje dag till mej själv. Hur ska jag kunna förklara det när jag sitter inför människor som aldrig tidigare har träffat oss och som inte vet hur någon av oss är? Och jag är så rädd för att det nu ska bli som Äcklet har sagt i alla dessa år "att ingen kommer att tro på mej" för jag vet att då kommer jag att lägga all skulden på mej själv igen och jag klarar inte det.

Under alla år så försökte jag att få tillbaka den mannen som jag träffade och som jag blev kär i, för jag var det till en början - det dog fort när han visade den rätta sidan men då var jag redan fast och hela tiden fanns ett hopp om att denna personen skulle komma tillbaka. Han gjorde inte det eftersom det bara var spelat! Det förstår jag idag och innerst inne så gjorde jag nog det då med men jag ljög för mej själv. Jag trodde på det han sa att det var jag som gjorde honom sådan och tänk om det är vad de som beslutar säjer!?!

Känns så skrämmande att det ligger i personers händer som inte jag känner och de känner inte mej - hur ska de kunna få en rättvis bild? Tänk om Äcklet är den personen som jag blev kär i när/om han kommer till rättegången? Varför skulle han inte kunna manipulera dem lika som han gör med alla andra runt sej? Jag känner att jag vill inte att den dagen kommer när jag ska infinna mej i rättegången och ändå så går dagarna, timmarna, minuter och sekunder precis som vanligt. Kanske kan man stryka en dag som jag gjorde förra året när jag hade "års-dagen" och kommer att göra även i år men tyvärr så finns ju den dagen i alla andras almanacker.

Jag vill bara hitta avstägningsknappen till min hjärna, och jag vill göra det just nu så att jag slipper alla grubblerier som bara snurrar runt, runt och det enda som händer är att det blir fler och fler frågetecken och inga utropstecken eller försvinnande av det som snurrar!  

PUSS från Häxansurtant

 

Baraa

26 april 2011 21:25

Du skriver analyserande och verkar vara psykiskt mogen. Jag är säker på att du kommer att klara av den här situationen du befinner dig i.

http://person.bloggplatsen.se

ensammalejonmamman

26 april 2011 21:50

Tack!

 

carola

26 april 2011 23:44

Ditt inlägg går rakt in i hjärtat på mig.
Du och ditt liv påminner mig om en bekant..

Önskar jag kunde göra något för att lindra din smärta, finna ord som ger dig styrka.
styrkekramar och tack för din titt och dina ord.
har känt mig ensam

http://mammacarola.blogg.se

ensammalejonmamman

27 april 2011 00:00

Tack! Din kommentar går rakt in i mitt hjärta och värmer och får mina tårar att komma. Om du vill så finns jag här!
Kramiz

 

Maya

27 april 2011 08:46

KRAM till dig!
det är så jäkla lätt att fastna med en sån man, jag vet, har gjort det 2 gånger...
Första gången drogs han till rätten och även jag fick höra att det aldrig kommer gå, att INGEN kommer tro mig, jag som är så korkad, ful osv osv. Men jag VANN!! Jag lyckades, eller snarare HAN lyckades tala omkull sig själv.

KRAM! Tro på dig själv!! KRAM KRAM

http://flerbarnsmamma.bloggplatsen.se

ensammalejonmamman

27 april 2011 16:36

En BAMSEKRAM tillbaka till dej och TACK för det du skrev. Jag försöker tro på mej själv men vissa dagar är det så svårt men det är då man får hopp av att andra har klarat det!

BAMSEKRAMIZAR TILLBAKA

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  .....och påverkade en hel värld och ändå var inte jag beredd på den effekt den skulle få på mig. Jag är alltid personen som insett att den dagen jag fick ensam vårdnad utan umgänge så stog jag ensam med barnen och hade allt ansvar och för mig va...

Undra hur många gånger jag har hört det uttrycket och visst stämmer det men det spelar ingen roll hur många år som går för såren rivs upp av minsta lilla känns det som. Vet inte varför jag alltid ska känna det som att en text, en sång eller vissa ord...

SKRÄCKBLANDAD FÖRTJUSNING   SÖNDAG 22 NOVEMBER 2020, 22:45 ...... som jag tar upp detta med bloggen igen efter drygt 3 år i tystnad. Varför - jag har saknat detta att ha mitt lilla place att skriva av mig utan att ...

Kod för att importera min blogg till Nouw: 6323869374

      Jag har alltid tyckt att jag har gjort det som varit bäst för barnen och att det är deras bästa som legat i första hand. Plötsligt så slog det mig att det är det jag gjort när de varit med men det som jag gjort mot mig själv när de låg och ...