Ibland blir jag bara sååååååååååååå irriterad att jag känner mej precis som denna gubben här ovanför. Jag är vuxen, jag har barn och jag har tagit jobbiga och livsavgörande beslut för mej och barnen och ändå så finns det personer som hela tiden försöker styra över mej så att jag känner mej som ett litet barn och det får mej att explodera. Jag kan avgöra och bestämma saker själv. Jag velar mellan olika alternativ - ja men de jobbigaste besluten i mitt liv har jag redan tagit och detta som händer nu är konsekvenserna av dem. Jag kan skriva på en gång att det inte är någon som lämnat kommentar här som retar upp mej utan detta irriterande finns i min närhet så ingen här behöver leta bland kommentarer eller ta åt sej.

Jag känner att genom alla förhör och alla utredningar så har jag fått lämna ut mer saker om mej och mitt liv än vad jag innan tyckte var okej. Idag har jag en valmöjlighet vad jag lämnar ut i vardagen och privat och jag värnar om min och barnens "lilla egna bubbla" och det är när någon utan att jag ber om en åsikt börjar kommentera mitt privata och vilka jag har kontakt med som jag känner att jag bara får nog. Jag bestämmer själv vad jag säjer, skriver eller vilka jag har kontakt med!

Blir förbannad på mej själv att jag tar åt mej men det är förbannat lätt att komma tillbaka till ett gammalt beteende och undra om det finns sanning i det man får höra eller inte? Jag har varit på ett strålande humör i flera dagar och så händer detta och jag känner bara att jag vill inte - jag blir så arg så jag gråter och jag känner att jag ska bli nunna och bosätta mej i ett kloster i Alperna (om det finns¨något där har jag ännu inte hunnit kolla upp) för där har man säkert ingen som helst kontakt med omgivningen. Kan skicka röksignaler kanske men troligen är det någon som kommer att kommentera eller klaga på det med. 

Ibland känner jag att jag skulle bara vilja ställa mej med ett plakat och fråga om det verkligen inte är någon som hör vad jag säjer. Säjer jag ja eller bara håller med då hör alla men när jag säjer nej eller att jag inte orkar eller något annat jobbigt ja men då är det ingen som förstår det språk som jag pratar. Usch va jag är irriterad och tycker synd om mej själv just nu men detta kom i fel tid i mitt liv.

Nu ska jag roa mej med att läsa förhör istället när jag ändå är irriterad och arg för det är något som jag har skjutit upp i flera dagar bara för att det river upp så många sår inom mej. De påminner om saker som jag inte vill minnas och som jag försöker att bearbeta så jag kan öerleva. Detta är en så onödig konsekvens av att det tar så läng tid från anmälan till rättegång så ma har som offer hunnit komma en bit in i det nya livet och man har börjat kunna leva med såren på insidan som börjat förvandlats till ärr men som nu ska rivas upp till blödande sår igen!

PUSS från Häxansurtant   

 

Floorballs

12 april 2011 22:07

Heeej!
Du är duktig du=)
Inte så konstigt att det känns lite jobbigt
för dig ibland, men det är väl bara att "bita
ihop" så kommer ALLT lösa sig för dig till slut, promise!
Ha det bäst=)
//F

http://www.cashtips.se

ensammalejonmamman

28 april 2011 11:43

Tack! Jag tar det som ett löfte att det kommer att lösa sej ;)
Ha det bäst du med!
Kramizar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  .....och påverkade en hel värld och ändå var inte jag beredd på den effekt den skulle få på mig. Jag är alltid personen som insett att den dagen jag fick ensam vårdnad utan umgänge så stog jag ensam med barnen och hade allt ansvar och för mig va...

Undra hur många gånger jag har hört det uttrycket och visst stämmer det men det spelar ingen roll hur många år som går för såren rivs upp av minsta lilla känns det som. Vet inte varför jag alltid ska känna det som att en text, en sång eller vissa ord...

SKRÄCKBLANDAD FÖRTJUSNING   SÖNDAG 22 NOVEMBER 2020, 22:45 ...... som jag tar upp detta med bloggen igen efter drygt 3 år i tystnad. Varför - jag har saknat detta att ha mitt lilla place att skriva av mig utan att ...

Kod för att importera min blogg till Nouw: 6323869374

      Jag har alltid tyckt att jag har gjort det som varit bäst för barnen och att det är deras bästa som legat i första hand. Plötsligt så slog det mig att det är det jag gjort när de varit med men det som jag gjort mot mig själv när de låg och ...