....på två misshandel av mej och en på Skruttan och det har tagit flera dagar för mej att låta det smälta och känna efter för jag trodde inte att denna dagen skulle komma för att det kändes verkligen som om tiden drog ut och det skulle bli som jag hade fått höra att ingen skulle tro mej. Jag vann och det gick till åtal och nu känns det som om halva vinsten redan har kommit - jag har inte drömt och förstorat under dessa år.

När min advokat ringde mej och meddelade detta så rann tårarna på mina kinder. Det var glädjetårar för vi börjar närma oss ett slut på denna resa och vi kan börja om efter det. Jag och barnen kommer att få ett slut på allt och det känns som en enorm lättnad samtidigt som jag inte vet vart jag ska få energin ifrån att klara rättegången. Jag ska klara den och för min egen bearbetning så ska jag klara av att sitta i samma rum och se honom som densvaga person som han har varit hela tiden fastän jag har tyckt att han varit ett enormt monster.

Samtidigt skrämmer rättegången mej för det kommer att visas bilder som jag inte har orkat se hur jag såg ut efter misshandeln och jag kommer att få se hur Skruttan satt på ett polisförhör och berättade detta när hon bara var tre år. Jag kan se henne sitta där ensam och rädd och svara på dessa frågor. Hennes älskade M satt i väntrummet för jag kände att jag inte kunde följa med henne för det skulle bara göra allt svårare för Skruttan. Jag kommer att gråta floder när jag ser henne sitta där och jag kommer att känna ännu en gång att jag måste orka kämpa vidare bara för att få upprättelse för oss.

Samtidigt kan jag känna frustration över det som inte kommer upp denna gång - alla de andra övergreppen som de har bevis att det har hänt men det fattas en liten bit innan de kan fälla honom. Samtidigt så är det som min advokat sa: Allt har sin tid och att det finns en mening med allt.

Blir lättare om man tänker att det finns en mening med att detta inte tas upp nu utan kanske kommer att tas upp senare. Jag är glad för det lilla och att man får lön för ödan. En dag kommer vi att kunna smälta detta och känna att det fanns fler än vi som tyckte att det han gjorde mot oss var fel och jag tror att  "tjejerna" kan ha lättare att bearbeta det som de har varit utsatta för bara de får reda på att det finns fler än vi som stöttar dem som tycker att han har handlat fel mot dem.

Idag var det meningen att barnen skulle till mormor och morfar och att de skulle komma med hem imorgon. Ikväll ringde Smulan och hade panik för att hon trodde att pappa skulle komma till mormor och morfar. Jag försökte att lugna henne på telefonen och de försökte hemma hos sej men det hjälpte inte. Det slutade med att de fick skjutsa tillbaka henne hit och efter ett tag så lugnade hon sej. Såna här gånger kan jag inte låta bli att undra om han någon gång tänker på vilken skada han har gjort - svaret blir alltid nej för han har inte gjort något och i hans värld finns det bara han men barnen och jag är dem som får leva med effekten av skadorna.

Nu är det iallfall ett slut på väg och det känns bra!

PUSS från Häxansurtant   

 

Kloker

19 februari 2011 23:30

Jag glömmer aldrig klösmärkena som du hade på din hals efter att de åkt iväg...
Det ger mig fortfarande en klump i magen känner jag.
Själv ska jag ringa tillsammans med en stödperson och se vart mitt ärende ligger nu på tisdag. Känner för att lägga ner alltihop, och förstår återigen varför somliga kvinnor "fegar ur" och gör det.
Fan, så mycket man har förstått sedan början på allt det här. Synd bara att vi verkar vara så få som gör det. Förstår mer och mer alltså...
Puss och kram!

http://passagen.blogg.se/klok.som.en.bok

ensammalejonmamman

19 februari 2011 23:40

De klösmärkena kommer alltid att sitta där fastän de har försvunnit nu och inte syns men jag var och är tacksam att du fanns där då för utan hade jag inte klarat det.
Jag är glad att jag inte visste det jag vet idag för då hade jag inte orkat för allt går så långsamt och man blir så ifrågasatt!Vi som försåtr är vi som har befunnit oss i situationen och vi har inte tillräckligt mycket att säja till om förän vi är tillräckligt många men nu har jag snart inte bakbundna händer å då ska världen få se på annat!
PUSS på dej
PUSS på dej

 

doomsdaysjesus

20 februari 2011 10:30

Önskar dig lycka till.

Synd att man inte kan närvara. Skulle vara skönt att göra det för att visa ditt ex att det finns faktiskt män som inte beter sig som honom. Eller bara en tyst påmminelse att det är många som vet om vad han gjort mot er

HA en bra dag

http://doomsdaysjesus.com

ensammalejonmamman

20 februari 2011 23:19

Tack för stödet! Det är bra att det finns män som inte är såna för jag vet att de finns och att dessa "idioter" bara är en del av den manliga befolkningen. Tyvärr hade vi oturen att bilda familj med en av dem!
Kramiz

 

T

20 februari 2011 22:17

Jag ger dig all min energi jag kan ge! Berg o dalbanan är antingen påväg upp en sväng (dock högre än vad den sen kommer att vara djup) eller kanske tillochmed in på en liten reparation.
Många varma styrke kramar till dig och barnen.

http://tblogg.bloggagratis.se

ensammalejonmamman

20 februari 2011 23:17

TACK
Massor av stora kramizar tillbaka och jag hoppas att den är på reparation

 

sandra

26 februari 2011 05:03

fy fan! vad ledsen jag blir när man ser vad det svinet gjort mot er. stackar skruttan! men nu ska han åka ditt o få betala. hoppas dom sätter honnom i vanligt fängelse o dom andra fångarna får reda på vad han gjort barnen.. då blir domen livstid då kommer han ej ut mer. he he

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  .....och påverkade en hel värld och ändå var inte jag beredd på den effekt den skulle få på mig. Jag är alltid personen som insett att den dagen jag fick ensam vårdnad utan umgänge så stog jag ensam med barnen och hade allt ansvar och för mig va...

Undra hur många gånger jag har hört det uttrycket och visst stämmer det men det spelar ingen roll hur många år som går för såren rivs upp av minsta lilla känns det som. Vet inte varför jag alltid ska känna det som att en text, en sång eller vissa ord...

SKRÄCKBLANDAD FÖRTJUSNING   SÖNDAG 22 NOVEMBER 2020, 22:45 ...... som jag tar upp detta med bloggen igen efter drygt 3 år i tystnad. Varför - jag har saknat detta att ha mitt lilla place att skriva av mig utan att ...

Kod för att importera min blogg till Nouw: 6323869374

      Jag har alltid tyckt att jag har gjort det som varit bäst för barnen och att det är deras bästa som legat i första hand. Plötsligt så slog det mig att det är det jag gjort när de varit med men det som jag gjort mot mig själv när de låg och ...