Jag skulle vilja ha en magisk kamera som kunde föreviga de där stunderna när man bara är glad och man känner att man ler där man är och vill aldrig komma dårifrån. Jag skulle vilja att den kunde föreviga bilden, lukten, atmosfären och ljuden så att man senare bara kunde öppna en bok de dagarna som allt känna jobbigt och man kommer tillbaka till detta igen. Det är inte möjligt jag vet men man kan alltid önska.

Jag önskar att jag kunde byta ut alla de negativa minnena som vi har och som gör sej påmind varje dag till positiva saker och när de negativa tankarna kommer så kan man öppna boken och bara uppleva det igen. Jag känner att det finns stunder som jag aldrig, aldrig vill glömma. Jag vill kunna uppleva dem igen inte bara i minnet.

När jag tänker tillbaka på denna resa så finns det så många stunder som idag kan få mej att le. Jag kan minnas när jag levde i "bubblan" på det skyddade boendet och jag fick äta med fingrarna. Det var kladdigt och ingen mat som någon annan skulle ha ätit med fingrarna men jag fick göra det och blev inte straffad för att jag rörde maten med fingrarna.

Jag kan minnas när jag på nätterna tillsammans med älskade stod och övade för att våga kliva över tröskeln ut på balkongen. Ingen kunde se mej men ändå var det en skräck men det var en så underbar känsla när jag vågade.

Jag skulle vilja föreviga känslor och lukten när det gäller barnen. Bara att kunna öppna boken och kunna känna deras hårda kramar runt min hals de dagar som man känner att ingen älskar en och att jag är värdelös och höra dem säja Mamma Jag älskar dej. Du är den bästaste mamma som finns i hela världen och känna lukten av dem skulle få mej att le igen.

Det finns massor av stunder som jag skulle föreviga med den. Jag skulle visa dem när de blev större när de satt som tanter och pratade om att de skulle önska sej en snäll ljus pappa. När jag frågade vart han skulle bo så var det självklart att han skulle bo hos oss och han skulle sova i min säng men bara när inte de ville sova där. När jag frågade vad som skulle hända om jag inte var kär i honom var det 2 idiotförklarande blickar som tittade på mej och sedan kom den underbara kommentaren: Men mamma! Det räcker väll att vi är kär i honom!!!! Förstår du inget???

Nu finns det ingen sådan kamera men jag kan fortfarande önska. Jag gömmer dessa minnen inom mej men jag skulle vilja kunna känna allt igen och det finns andra stunder som jag inte tänker skriva om här för dem har jag redan gömt och de är bara för mej som jag skulle vilja ha förevigat men jag får leva på minnena för även de kan få mej att le.

PUSS    till dej från lilla mej   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  .....och påverkade en hel värld och ändå var inte jag beredd på den effekt den skulle få på mig. Jag är alltid personen som insett att den dagen jag fick ensam vårdnad utan umgänge så stog jag ensam med barnen och hade allt ansvar och för mig va...

Undra hur många gånger jag har hört det uttrycket och visst stämmer det men det spelar ingen roll hur många år som går för såren rivs upp av minsta lilla känns det som. Vet inte varför jag alltid ska känna det som att en text, en sång eller vissa ord...

SKRÄCKBLANDAD FÖRTJUSNING   SÖNDAG 22 NOVEMBER 2020, 22:45 ...... som jag tar upp detta med bloggen igen efter drygt 3 år i tystnad. Varför - jag har saknat detta att ha mitt lilla place att skriva av mig utan att ...

Kod för att importera min blogg till Nouw: 6323869374

      Jag har alltid tyckt att jag har gjort det som varit bäst för barnen och att det är deras bästa som legat i första hand. Plötsligt så slog det mig att det är det jag gjort när de varit med men det som jag gjort mot mig själv när de låg och ...