Jag älskar dessa dagar även om de är få, när jag får känna mig som en i mängden, som en av alla andra och bara prata om vardagssaker ~ men idag har det varit en sån dag och det känns så befriande och jag kan inte annat än älska livet när det är så här. Jag har stått och pratat med Goa S om allt mellan himmel om jord, och fastän vi pratat om min bakgrund och hur den kan påverka mig idag så är det på ett bra sätt för det var när vi kom in på detta med en så självklar sak för vissa som relationer och hur vi ser på dem. Då tittade hon på mig och säger: Jag förstår att du innan du ger dig in i en relation behöver hängslen, livrem och flytväst flera gånger om men jag tror att det kommer att komma en dag när det bara känns rätt och din intuition leder dig men innan den dagen så är du inte beredd! Kanske kommer den imorgon kanske kommer den om år men den kommer att komma hur du än känner nu! 

Och för en gångs skull så kände jag att okej det finns någon som förstår för att jag vet hennes historia och jag har henne nära mig och jag uppskattar det och sedan slängde vi oss genast till nästa ämne. Sedan kom en annan granne och vi kom ifrån de djupare ämnena och stod där och bara skrattade så det kändes längt ner i magen och det är då det känns långt där inne, dit ingen annan människa kan nå, och tanken och känslan finns där som säger: Är det så här det känns att vara "normal"? 

Det är de här dagarna som jag gömmer i mitt minne och jag tror att det är dem som gör att jag orkar de svarta dagarna. Att det finns väldigt få människor i min närhet som vet hur mitt liv ser ut för att jag har valt dem med omsorg, fingertoppskänsla för att de ska kunna hantera hemligheten men samtidigt för att de ska kunna behandla mig som just en vanlig person, inte ett offer för det är inte det jag behöver. Jag behöver hjälpen att hitta mig själv och det gör jag endast genom att få se mig själv igen genom andras ögon och det fick jag idag. Jag fick skratta, jag fick ta fram mitt äkta jag och jag fick vara en helperson och det finns inte ord som beskriver hur mycket det ger mig tillbaka. Det finns inte ord som kan beskriva hur mycket det lyfter mig och får mig att gå vidare. Att det sedan är mängder av människor som är runt oss som inte vet vilka dolda hemligheter jag bär på gör det naturligtvis lättare och jag är glad att jag tog det beslutet att verkligen välja vilka jag berättar det för. Det är de som vinner mitt förtroende och sedan måste man vinna det igen för att jag sedan ska se hur mycket information man kan hantera. Det finns bara två personer som vet så gott som hela min historia mer än jag och min terapeut och de personerna är verkligen testade. En person bor verkligen nära mig och den andra har jag aldrig träffat fysiskt men har ett djupt band som inte kan förklaras i ord till! 

Jag önskar så att jag ikväll kunde säga när jag somnar att jag visste att dagen imorgon kommer att vara lika som denna men jag vet att den inte kommer att vara det vad jag än bestämmer mig för att hoppas på. Det är kanske för mycket begärt och jag är nöjd att jag fick denna för jag kommer att leva på den länge jag önskar bara att jag hade värdesatt de dagar som jag hade förr som jag bara tog förgivet för att de var "vanliga tråkiga dagar som alltid" i mitt då vardagliga liv ~ nu är det de som gör att mitt liv får den där extra guldkanten och som gör att jag tycker att livet blir underbart. Varför värdesatte jag dem inte då när det fanns massor av dem? För att jag inte hade den erfarenheten som jag har nu och för att de då var en självklarhet för jag "fanns och var normal". Så snälla ni som har det livet där ni själv bestämmer ~ ta inte allt förgivet för imorgon kan allt vara örändrat och det som är självklart idag kanske är lyx imorgon och det tänker man inte på förän spelplanen är helt förändrad och dess spelregler!

  CRAMAR   och hoppas att ni får en underbar kväll 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  .....och påverkade en hel värld och ändå var inte jag beredd på den effekt den skulle få på mig. Jag är alltid personen som insett att den dagen jag fick ensam vårdnad utan umgänge så stog jag ensam med barnen och hade allt ansvar och för mig va...

Undra hur många gånger jag har hört det uttrycket och visst stämmer det men det spelar ingen roll hur många år som går för såren rivs upp av minsta lilla känns det som. Vet inte varför jag alltid ska känna det som att en text, en sång eller vissa ord...

SKRÄCKBLANDAD FÖRTJUSNING   SÖNDAG 22 NOVEMBER 2020, 22:45 ...... som jag tar upp detta med bloggen igen efter drygt 3 år i tystnad. Varför - jag har saknat detta att ha mitt lilla place att skriva av mig utan att ...

Kod för att importera min blogg till Nouw: 6323869374

      Jag har alltid tyckt att jag har gjort det som varit bäst för barnen och att det är deras bästa som legat i första hand. Plötsligt så slog det mig att det är det jag gjort när de varit med men det som jag gjort mot mig själv när de låg och ...