När han sitter inne då ska jag............ Listan kan göras enorm med saker som jag tänkte att jag skulle göra under den tiden som han skulle avtjäna sitt straff men sedan kom chocken för mig som egentligen borde ha varit en självklarhet ~ jag måste ha en plan när dagen kommer när han kommer ut! Jag vet att han inte kommer att vara den där fredliga mannen som ångrar allt han gjort och kommer att vara lugn och snäll. Samtidigt vill jag bara njuta av denna tiden! Jag vill inte tänka på att det kommer att komma en annan tid när jag behöver vara mer rädd, spänd och orolig än vad jag är idag och jag vill inte behöva se mina troll orolig igen och ändå vet jag att den dagen kommer även om jag försöker att förtränga den. Jag har ändå planerat vad som behöver åtgärdas innan den är här. 

Mitt i allt detta kom tanken ~ Hur gör man för att leva här och nu? Det är ju ändå här som livet är! Det är inte imorgon för det är en ny dag och det är inte igår för den dagen har jag redan förbrukat utan det är precis nu som livet är! Jag inser att det är så hemskt att jag har glömt bort hur man gör för att leva just här och nu för det har varit så mycket som tagit min uppmärksamhet och som jag varit tvungen att tänka på så jag har glömt att ta vara på de stunder som jag får. Jag vet inte längre hur man gör! 

Jag inser att de största stunderna är egentligen de minsta, de som händer varje dag! De underbara kramarna som trollen ger mig med sina underbara armar och säger att de älskar mig, att jag faktiskt får ha dem hos mig varje dag och kan sitta med dem och äta vid samma bord som dem. Att jag ändå är så frisk att jag kommer upp ur sängen och kan göra saker. Att jag har ett hem som jag bestämmer över själv och massor av andra saker som jag bara tar förgivet nu när jag har dem men jag vet samtidigt hur det är att leva utan dem. Jag vet hur det kändes att inte ha egna kläder eller ett eget hem. Varför är det så svårt att befinna sig med tankar och känslor där tiden och kroppen är? Det borde egentligen inte vara så svårt.......................

Att man måste ha framförhållning som vuxen och förälder är jag helt medveten om men varför tar man inte mer tillvara på de små stunderna som finns här och nu och som ger det lilla extra? Eller är det så att det bara är jag som är där framme och försöker "sopa undan" problemen som kan komma? Jag vill också bara kunna vara mamma inte behöva vara psykolog, säkerhetsansvarig och jag vet inte allt. Jag vill vara den där mamman som bara tänker på det "vanliga" men det kanske är att bara inse att det inte är så livet ser ut just nu!

Jag ska ge mig själv i läxa att lära mig att leva mer här och nu och se minst en av de små guldklimparna i vardagen som jag så ofta bara tar förgivet! Det är ändå dem som är livet och kanske kan jag om jag tänker så lära mig att leva mer här och nu till slut 

Och alla tips om hur man lever just här och nu mottages med största tacksamhet

  CRAMAR   

 

Tyra

6 maj 2013 20:18

<3

ensammalejonmamman

12 maj 2013 22:43

Miss you!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  .....och påverkade en hel värld och ändå var inte jag beredd på den effekt den skulle få på mig. Jag är alltid personen som insett att den dagen jag fick ensam vårdnad utan umgänge så stog jag ensam med barnen och hade allt ansvar och för mig va...

Undra hur många gånger jag har hört det uttrycket och visst stämmer det men det spelar ingen roll hur många år som går för såren rivs upp av minsta lilla känns det som. Vet inte varför jag alltid ska känna det som att en text, en sång eller vissa ord...

SKRÄCKBLANDAD FÖRTJUSNING   SÖNDAG 22 NOVEMBER 2020, 22:45 ...... som jag tar upp detta med bloggen igen efter drygt 3 år i tystnad. Varför - jag har saknat detta att ha mitt lilla place att skriva av mig utan att ...

Kod för att importera min blogg till Nouw: 6323869374

      Jag har alltid tyckt att jag har gjort det som varit bäst för barnen och att det är deras bästa som legat i första hand. Plötsligt så slog det mig att det är det jag gjort när de varit med men det som jag gjort mot mig själv när de låg och ...